Med tårar som huvudkudde

Först var det otroligt. Inte sant. Nej det är klart att det inte kommer bli så. Aldrig. Nejdå. Det löser sig. Det går inte, det kommer inte hända. Aldrig. Nej. Inte sant. Det kommer inte bli så

Sen var det tårar. Det är sant. Det är slut. Aldrig mer, vad ska jag göra? Över, borta, slut. Nej! Fan! Desperat, snälla, vad kan jag göra? Så mycket, ändra, ändra. Snälla. gör något. Förändra. Ändra hur det kommer bli.

Jag vill inte att det ska bli så!

ALDRIG MER

Det är slut

Framtiden kommer NU

Vi hade vår tid

Vi kommer över det

Vi glömmer

Vi förändras

Men Du har gett mig så mycket

Du ger, du tar, du skapar mig
Du lyssnar, du förstår, du håller mig

Jag... vet inte hur det kommer bli. Jag kommer sakna dig. Jag kommer andas stötvis, gråta hulkande, sova mindre. Eller längre. Kanske blir det så. För vad ska nu hjälpa mig? Vad ska nu övertala mig. Om inte du.

Om inte du lämnar mig