Tja... Jag fick ju inte alla på utbildningsmässan.. Men några blev det iallafall! xD
Sitter nu och kollar på "Supersize Me" på youtube. Incredible. I will never eat McDonald's food anymore xD fast jag gjorde det ju igår... Hmm.. Och det är ju rätt got.. Iallafall muffinsen... Hmm xD
Fredag var en kort skoldag vilket på nåt vis gjorde dagen extra lång.
Tog 12-tåget hem med Jennifer och pratade världsproblem. Skulle övningsköra hem från Torup men silvertejpen svek pappa så vi kunde inte sätta upp övningskörningskylten. Too bad. Tränade, åt lammkotletter (synd att jag inte fick se Saras äcklade min, hon tycker så synd om lammen) och tog bussen till Halmstad. Det var kallt. Skulle gå två bussar, den ena 17.35 och den andra 17.37. Det konstiga är att bussen som avgick senast skulle vara framme först. Så jag tänkte ta den. Naturligtvis var den sen. Naturligtvis kom den ändå fram senare än den första bussen. Brr.
Och väl framme i Halmstad är Kim och de andra sena så jag får vänta på dem på Kära McDonald's. Men som sagt, väntar man på nåt gott väntar man aldrig för länge. Tio över sju var vi inne på 035 och kollade/lyssnade på
Project Avenue och The Princess Pride. Sedan hände inte så mycket mer så vi bestämde oss för att ta tåget hem. Då hände något roligt!
Vi går på tåget utan att ha köpt biljetter eftersom Pressbyrån är stängd och vi öhm typ inte orkar betala. Killarna säger tufft att de brukar planka, men väl sittande på tåget tittar de försiktigt omkring sig och rycker de till varje gång någon går förbi.
Då kommer Han. Vår Gud, vår allah, vår trogna. Han sätter sig mittemot Axel, pratar i telefon. Vi spanar nervöst efter konduktören. Han frågar oss på göteborgska vad vi gjort i Halmstad och vart vi ska. Vi berättar att vi håller på att försöka planka och spejar efter konduktören igen. Inga problem säger Han. Jag kan fråga henne var toan är. Vi ler åt hans försök åt att lunga oss. Sedan sitter alla plötsligt väldigt stilla och tysta. "Nya resande." Hon närmar sig oss. Vi försöker att inte titta på varandra. "Nya resande" säger hon igen och tittar på oss.
"Hörrödu stumpan, kan du visa mig var toalletten ligger?"
Vi ser försiktigt på Honom.
"Jag hittar så dåligt här, den toan där borta funkar ju inte ich jag går bara fel hela tiden."
Konduktören tittar förbryllat på honom.
"Stumpan" säger hon och muttrar lite.
Han ler mot henne.
"Snälla"
Hon ser sig omkring.
"Jaja, gå du i förväg så kommer jag sen."
"Tack, du är för snäll du!" Han vänder sig mot oss och säger leende "Axel, kan du passa min väska är du gullig?"
Axel fattar snabbt och svarar "Jaa då det gör jag."
Han går iväg och vi sitter helt absolut tysta. Sedan händer det ofattbara. Konduktören vänder sig och går iväg efter Honom utan en blick på oss.
Jaaaaa säger vi i kör och andas ut. Han gjorde det! Det gick! HAHA
Fem minuter senare sitter vi lugnt och pratar. Då kommer konduktören tillbaka, utan Honom. "Nya resande" säger hon. Och går förbi oss.
Jaa!
Ännu roligare blir det när hon en tredje gång går förbi oss, stannar och leende säger "Oj vad dum jag är, jag tänkte inte på att det finns en toalett i den änden också som är närmre." Hon går.
Vi tittar på varandra och ler segervisst.
När tåget rullar in på Laholms perrong kommer Han tillbaka och vi tackar honom och önskar honom en bra helg.
"Detsamma hörrni, ha de gött."
Pizzan förändrade tyvärr inte så mycket. Vi är lika deppiga som innan, allt hopp verkar vara ute. Självmordsplanerna blir mer konkreta.
+-+Kopia.JPG)
