Detta kan tyckas ganska motsägelsefullt, och det är det ju självklart. Det är ju lite så jag rullar.
Det var den sista natten i Bangkok innan vi och alla våra vänner skulle dra vidare till olika platser. Mitt under rundturen i chinatown såg jag något som jag väntat på i två år, men samtidigt inte alls väntat mig skulle komma nu. Detta var något väldigt skakande och gjorde att jag fick en del koncentrationssvårigheter. Men. Det blev desto bättre på båtturen, Klättringen i det stora templet och tuk tuk färden men fina människor. Då det var sista kvällen i Bangkok ville jag inte sova, så jag dygnade istället. Nattmarknad, pubhäng och packning. Jag var så till freds, så levande, jag kände allt som om det var för första gången. Även om det var den sista.
Staring into your eyes
Not knowing what to expect
But feeling satisfied and secure
Knowing you are shy, but now anymore
Where do we go now?
We went together
I went to the sky of your bluest eyes
I went two years back in time and found you
Guns n roses - sweet child of mine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar