Det händer så mycket grejer hela tiden och ändå tycker jag att tiden går för långsamt. Jag trivs väldigt bra, otroligt bra i Oslo, med alla mina vänner och staden och klimatet. Ändå längtar jag efter att få börja på riktigt, börja plugga, jobba, fixa en riktig lägenhet, starta någonstans. Eller att få komma hem. Vara hemma, där jag har ett riktigt hem, en basstation, mina saker, dit jag vet att jag alltid kommer återvända. Just nu känns det som att jag bor i en stor resväska, det gör jag ju såklart inte, men det känns som att jag ändå alltid är föreberedd. På nästa steg. Jag tycker om Oslo, jag tycker om hemma. Jag vet inte om jag kommer komma hem igen till Sverige om ett år, eller aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar